Frithiofs saga. 5e uppl. 7e uppl |
Andere Ausgaben - Alle anzeigen
Häufige Begriffe und Wortgruppen
Allfader alltjemt Angantyr Angurvadel Asars Balder Balders hage barm Bautasten Björn blanka blef bleka blickar blod blott blå Breidablick brud bröst bölja böljan drakar drottning död Ellida farväl fjerran flyger flög Forsete Freja frid Frithiof försoning gamle gerna glad glöda graf gröna Gudar Gudars guld gyllne gång går gäst hafvet Halfdan Havamal Heimskringlas helsar Hilding himlens hjelm hjelten hjerta hopp hornet hval hvar hvart hvila hviska hvita Höder höga jorden klinga kung Beles kung Helge kung Ring kämpar kär kärlek lifvet lilja lockar lunden låg låt menskor mjöd natt Nidhögg Nord Nornan Nornor Oden panna qvad rund runor sade satt sjelf sjön skalden skåda sköld skönt solen sorg stjernor stod stormen stranden striden stå svärd svärdet såg sång söner talte templet Thor Thorsten Vikingsson uppå Urdas utaf utöfver Valhalls verld Viking vingar Vingolf vrede våg Ägirs älskade ära öfver öga
Beliebte Passagen
Seite 3 - ... knoppen ligger än och drömmer. Men stormen skall kring jorden gå, med honom brottas eken då, och vårsol skall på himlen glöda, då öppnar rosen läppar röda. Så växte de i fröjd och lek, och Frithiof var den unga ek, men rosen uti dalar gröna hon hette Jnjjeborsr den sköna. Såg du de två i dagens ljus, du tänkte dig i Frejas hus, der månget litet brudpar svingar med gula hår och rosenvingar.
Seite 36 - I två halfrunder han klang emot högen, det klang inunder. (P. 36.) tejch kung Ring sköt tillbaka sin guldstol från bord, och kämpar och skalder uppstego att lyssna till kungens ord, Berömd i Nord; han var vis som gud Mimer och from som Balder. Hans land var som lunden, der gudar bo, och vapnen komma ej inom dess gröna, dess skuggiga ro, och gräsen gro fridlysta derstädes, och rosorna blomma. Rättvisan satt ensam, bad...
Seite 152 - Ack! samma blommor dofta än i qvällen, och samma foglar än i skogen slå. Och vågen tumlar sig som förr mot hällen — o, den som aldrig gungat deruppå! Om namn och bragder jämt den falska talar, men fjärran för hon dig från hemmets dalar. Jag känner dig, du flod, som ofta burit den djerfve simmarn på din bölja klar.
Seite 14 - Dag skall du prisa, Frithiof, sen bergad sol sig döljt, Och öl, när det är drucket, och råd, när följdt. På mången sak förlitar sig ungersvännen, Men striden pröfvar klingan, och nöden vännen.
Seite 71 - J stjernor, och sägen seglaren vägen! När det blir vår, kommer han hem, men den älskade går ej till hans möte i salen, icke i dalen; ligger i mull bleknad och kall för sin kärleks skull, eller hon klagar och blöder, offrad af bröder. — • Falk, Mim han glömt, du skall bli min; jag vill älska dig ömt. Sjelf vill jag mata för ägarn vingade jägarn. Här på han» hand virkar jag in dig i dukens rand, vingar af silfver och rika guldklot tillika.
Seite 125 - Han hade stav i handen, och lutad sågs han gå, men högre än de andra den gamle var ändå. Han satte sig på bänken längst ned vid salens dörr, där är de armas ställe ännu, som det var förr.
Seite 128 - Och hör du nu, Herr Konung, mitt löfte äfvenväl: ung Frithiof är min frände, jag känner honom väl. Jag svär att Frithiof skydda, och var det mot en verld ; så hjelpe mig min Norna, derhos mitt goda svärd!" Men kungen log och sade: "Helt dristigt är ditt tal, dock, orden äro fria i nordisk kungasal. Fyll honom hornet, drottning, med vin som du har bäst, den främling, vill jag hoppas, i vinter är vår gäst!
Seite 53 - Ack, så långt tillbaka, som jag kan minnas, har jag älskat honom; den känslan är ett årsbarn med mig sjelf; jag vet ej när hon börjat, kan ej ens den tanken fatta, att hon varit borta.
Seite 3 - Den andra växte som en ros, när vintern nyss har flytt sin kos; men våren, som den rosen gömmer, i knoppen ligger än och drömmer.
Seite 22 - Matta lyste de runor alltjämt, när fred var i landet, men när Hildur begynte sin lek, då brunno de alla röda som hanens kam, när han kämpar: förlorad var den, som mötte i slaktningens natt den klingan med lågande runor. Svärdet var vida berömt, och av svärd var det ypperst i Norden.