Eriks-visan: Ett fornsvenskt qväde, behandladt i språkligt afseende, Teile 2-4P.A. Norstedt & söner, kongl. boktryckare, 1849 - 64 Seiten |
Andere Ausgaben - Alle anzeigen
Häufige Begriffe und Wortgruppen
afseende best blifva blifvit Dana-mull deremot derföre eger ehuru eigh Eiriker ellips Erik Eriks-Visan form FORNSVENSKT frägderu fulltaka fyrst uti Vætalum Fyrst vthi gatu Geata ginstan Goth Gotl Götha Hadorphs hafva Hervarar Saga hskr huga Humle hvilka hvilket hälst impf kasualänd konj konung Latinska leip likväl Liljegr Magni mannum medh medhir Meper neutr nåkorn omljud ord str ordet orhæfi originalet plughin prep pres pron quäde Rimkr Rimkrön Runsten Runstenar Schrod Schroderi Schroderi text sednare skatta sniäller språk språket Stockh stroferna städse subst sål Þan þeir ther þingat þý þæt trol tryckfel tyckes uk er fyrst uppteckning utaf uti Vätalum ärjde uti Vætalum ærpi utljud verb Verel Verelii Vetala visan Vitarum Vitaslet vokal vthi Wätalum ärdi væra äfven äigh äldre ærdi öfvergången öfversättning
Beliebte Passagen
Seite 7 - Eriks-Visan under sin närvarande form är upptecknad åtminstone i trettonde århundradet, men såsom troligen sammansatt långt förut, och det på grund af ännu äldre traditioner» (anf. arb., s. 7); den sista strofen ansåg han dock möjligen kunna vara tillkommen i tendentiöst syfte i en något senare tid. I fullständigt avtryck av alla varianter mm inledde Eriks-visan vidare samlingen av 'Sveriges historiska och politiska visor
Seite 53 - Se cing het hi feohtan agien Pihtas, and hi swa dydan, and sige haefdon swa hwar swa hi comon. Hi pa sende to Angle, and heton heom sendan mare fultum, and heom seggan Brytwalana nahtnesse, and paes landes cysta.
Seite 37 - Pä samma sätt sker det ännu i dagligt tal, ehuru oftare med namn, som ulljuda på voli. eller liqvida, t. ex Ihre'n, Pihl'en; endast Norrländn ingen går konseqventarc till väga, fastän ofta med stark sammandragning, 1. ex. LilfHcrnber'n (lilla Hemberg), m. fl.