Germanaj Artistoj: Germanaj Desegnistoj, Germanaj Fotistoj, Germanaj Pentristoj, Germanaj Skulptistoj, Wilhelm Busch, Joachim Ringelnatz

Cover
General Books, 2011 - 76 Seiten
Fonto: Wikipedia. Pa o: 74. apitro: Germanaj desegnistoj, Germanaj fotistoj, Germanaj pentristoj, Germanaj skulptistoj, Wilhelm Busch, Joachim Ringelnatz, Kathe Kollwitz, Tilman Riemenschneider, Maria Sibylla Merian, Caspar David Friedrich, Albrecht Durer, Benno Elkan, Gerda Taro, Karl Friedrich Schinkel, Max Klinger, Max Ernst, Joseph Beuys, Majstro de la Bartolomeo-Altaro, Elias Gottlob Haussmann, Wilhelm Leibl, Leni Riefenstahl, Johann Gottfried Schadow, Max Liebermann, Christoph Brux, George Grosz, Hermann Mayer Salomon Goldschmidt, Franz Marc, Jorg Immendorff, Joseph Uphues, Carl Theodor von Piloty, Jean Arp, Hermann Heinrich Howaldt, John Heartfield, Helga Goetze, Ernst Rietschel, Charlotte Sommer-Landgraf, Andreas Gursky, Kurt Schwitters, Helmut Newton, Adolf von Donndorf, Carl Seffner, Ellen Auerbach, Mathilde Esch, Julius Hubner, Georg Kolbe, Georg Holtzendorff, Unica Zurn, Hans Burgkmair, Johann Ernst Rentsch, Eva Kemlein, Anton Raphael Mengs, Hans Holbein la malplia a, Johann Sebastian Bach, Arnold Bocklin, Konrad Vitz, Eduard Bendemann, Julius Scholtz, Christian Schad, Leo von Klenze, Bodo Sperling, Anton von Werner, Otto Dix, Johann Philipp Bach, Bernd Gobel, Robert Sterl, Philipp Otto Runge, Adrian Ludwig Richter, Gerhard von Kugelgen, Godfrey Kneller, Johann Baptist Zimmermann, Carl Gustav Carus, Felix Nussbaum, Jutta Pallos-Schonauer, Georg Friedrich Kersting, Adam Elsheimer, Gottlieb Friedrich Bach, David Kandel, Laszlo Berkeczy, Johannes Theodor Baargeld, Peter Lindbergh, Giorgio Sommer, Josefine Schalk, Amalia Pachelbel, Josef Ueberall. Excerpt: Caspar David FRIEDRICH (n. la 5-an de septembro 1774 - m. la 7-an de majo 1840) estis germana romantikista pentristo kaj pejza isto de la 19-a jarcento, enerale rigardita kiel la plej grava artisto de la germana romantikisma movado. Li plej fami is pro la alegoriaj pejza oj, kiujn li pentris meze de sia vivo: ili tipe bildigas kontemplemajn siluetojn irka itajn de noktaj..

Bibliografische Informationen